Astrid är periodare vad gäller att sova hela nätter i sin säng. Just nu är det en sån period. Väldigt skönt för oss alla tre eftersom jag är så stor och otymplig, så sängen blir så trång när hon sover hos oss. Vi sover alla bättre när hon sover inne hos sig.

Vi har fortfarande en babyvakt stående inne hos henne. Det är så bekvämt för alla parter. Nu ska vi väl börja vänja oss av med den eftersom den ska flyttas in till lillebror ganska snart.
I natt vaknar jag av att jag hör hur Astrid hoppade ur sängen. Så hör man de där små fötterna småspringa över golvet. Jag förberer mig på att hon snart ska komma in till oss, men så hör jag hur hon vänder och hoppar upp i sin säng igen. Jag håller andan och väntar på det kommande: MAMMMA! Astrids ben brukar nämligen plötsligt bli trasiga sådär lite random och då ska man istället bära henne in till oss.
Men i natt var det alldeles tyst. Jag lyssnar en stund till innan jag slumrar till igen.
Plötsligt vaknar jag av hjärtliga skratt! Länge skrattar hon och sen säger hon: Sen hoppade han! Sen börjar hon sjunga Elsas sång från Frost: Slå dig loss, slå dig fri! Efter det följer en lång harang av ord som jag inte uppfattar, blandat med skratt här och där.
Det pågår så länge att jag börjar misstänka att hon faktiskt vaknat och leker! Kl 04:34! Men sen blir det tyst. Jag väntar en liten stund sen smyger jag upp och kikar ut genom dörren. Det är släckt och tyst i Astrids rum. Hon sover. Fnissande lägger jag mig igen och undrar vad hon egentligen hade för dröm. Den lät i alla fall väldigt trevlig!