Igår åkte Astrid och R till kusinerna i Göteborg. Astrid älskar verkligen sin storkusin! (Hon kommer säkert snart älska den lilla med på samma sätt, men än så länge är den så nykläckt att den inte går att leka med.)
Även om Astrid inte träffar sin storkusin mer än kanske 5-6 gånger per år så pratar hon om henne i princip varje dag. De senaste veckorna har hon upprepade gånger kallat kusinen för sin bästa kompis. När de ses så lekar de så fint ihop och har jättekul. Storkusinen har alltid haft ett stort tålamod och varit så snäll mot Astrid, trots att det skiljer 2,5 år mellan dem. Man blir så glad i hjärtat när man ser dem ihop.

Det är däremot inte lika kul att vinka hejdå till mina finisar när de sätter sig i bilen och åker en fredagseftermiddag. Mammahjärtat värker otroligt mycket då. Ångesten kryper upp i en och man tror att man aldrig ska få se sin lilla groda igen. Helt orationell tanke, jag vet, men det är inte helt lätt att tänka klart i ett sånt läge. Man stänger bildörren och vinkar med gråten i halsen och tårar i ögonen. Astrid är redan helt inne i Dr McStuffins på plattan så av henne får man ju inte ens en respons när bilen rullar ut från uppfarten. Sen går man in i sitt tysta, stora hus och känner sig helt övergiven. Jag tror att jag ringde dem minst fem gånger under bilfärden, bara för att kolla så de hade det bra och att de fortfarande levde. Den här mamman har inget som helst komtrollbehov...

I morse utökades familjen med ytterligare en kusin! En liten tösabit som kommer att förgylla våra liv! Hon och lillebror här i magen kommer säkert ha riktigt kul när de blir lite äldre. Det kommer bara skilja ca sex veckor mellan dem!
Jag kan knappt bärga mig med att få träffa den lilla dockan! Välkommen lilla vän! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är han här! Äntligen! Eller alltså, han kom redan för tio dagar sen; den 19:e april. Ivrig att komma till världen som han var så väntade han inte in den planerade tid för kejsarsnitt som vi fått två dagar senare. Men det gick ju bra ändå. :) 50...

Astrids finaste kärleksförklaring till mig: Jag behöver dig, bajskorv! ...

Det börjar bli väldigt tydligt att man måste tänka på vad man säger här hemma. Den lilla koppen har stora öron, så att säga. För det första så har hon börjat svära. Det är supergulligt första gången det sker och då kan man inte hålla sig för skratt...

Nu är det bara drygt två veckor kvar till lillebror gör entré ut i världen. Det slog nog ner lite som en bomb hos både mig och R igår. Då fick vi datumet för kejsarsnittet och helt plötsligt fattade vi att det faktiskt kommer en bebis. Det har liksom...

Astrid är periodare vad gäller att sova hela nätter i sin säng. Just nu är det en sån period. Väldigt skönt för oss alla tre eftersom jag är så stor och otymplig, så sängen blir så trång när hon sover hos oss. Vi sover alla bättre när hon sover inne...