Läste precis mitt senaste inlägg. Det är från augusti, är inte särskilt bra på att uppdatera här, hehe!
I det inlägget skrev jag att R och jag var sjuka bägge två. Förutom förkylning, som vi båda hade, så mådde jag allmänt konstigt. Jag kände mig uppblåst och känslig. Tänkte att just dessa två saker berodde på att det var dags för just den där tiden i månaden. Men... skulle inte den tiden kommit veckan innan? Typiskt min kropp att hålla på och strula. R och jag behövde fylla på vårt sinande förråd av Alvedon och nässpray så vi tog en tripp till apoteket. Jag slängde med ett graviditetstest också. Jag har varit sen förr och då har jag behövt ta ett test för att hjärnan ska fatta att den ska köra igång tråkveckan.
När vi kom hem tog jag testet men tittade knappt på det. När vi var inne i hela IVF-svängen så kunde jag knappt slita blicken från den lilla displayen. Nu slängde jag ett öga på det i farten, och hajade till: vänta lite nu? Är det ett plus?! Jag fattade ingenting! Fick t.o.m ta fram asken och läsa på den för att kolla så att jag inte hade missuppfattat något, som någon annan rookie, haha! Jag ropade på R som stod och väntade på mig, redo att hämta Astrid på förskolan. Han blev lika förvånad och minst lika chockad som jag! :)

Och nu är vi tre månader från att lillebror föds! Livet tar sina små svängar ibland, som man inte räknat med. Den här svängen var väldigt välkommen!

När vi väntade Astrid så hade man så många planer. Man förberedde så att allt skulle vara klart i god tid.
Den här lille parveln får vara glad om han har några kläder att sätta på sig när han kommer, hehe! Nej, så illa är det inte, men jag tar det väldigt lugnt den här gången. Man hinner ju inte heller fokusera lika mycket på den här graviditeten eftersom man har Astrid nu. Igår kväll tog jag mig i alla fall lite i kragen och knåpade ihop ett skötbordsunderlägg till lillkillen. Tygerna var inte alls samarbetsvilliga så det blev nog ett par svordomar för mycket innan det var klart, men resultatet blev ändå ok. Duger åt mig och lillebror!