Igår var första dagen som Astrid och jag var själva hemma hela dagen. Eller nästan hela dagen, min man kom hem under lunchen och tittade till oss.
Jag har haft riktig ångest inför den här dagen. Jag har verkligen inte trott att vi skulle klara av det utan timmar av hysteriskt gråt. Och Astrid kanske också skulle vara ledsen. ;)
Skämt åsido så var det med en klump i halsen som vi sa hejdå på morgonen. Astrid och jag började dagen med att sova två timmar extra. Sen hade vi en ganska lugn och mysig förmiddag fram till lunchen. På eftermiddagen tog vi en promenad till vårt lokala centrum för att hämta ut ett paket med kandidater av klänningar som jag ska ha på min kusins bröllop i oktober. Efter lite mannekängande så sov Astrid lite till, och sen lite till. Hon var verkligen jättesnäll hela dagen, och magen verkar inte störa henne lika mycket längre.

Igår kväll fick jag mjölkstockning i ett av brösten. Fy fabian vad ont det gjorde! Och det bara smög sig på en! Helt plötsligt var bröstet fullt med klumpar och ömmade som bara den. In i duschen och spola varmt vatten på, amma varje timme och försöka pumpa ur. Lite massage och ett par värktabletter. Hypokondriken såg hur mjölkstockningen övergick till en varig böld som skulle kräva sjukvård, och misströstan tog över för en stund. Tur att jag har min fina man som alltid finns där att trösta och stötta. Och nu på morgonen dagen efter så var bröstet nästan helt återställt. Tur att inte alla ens diagnoser är korrekta... :)